Hem

Nyligen publicerades en studie där man undersökte om konditionsträning kunde öka smärttröskeln och smärttåligheten. Det är ett område som fortfarande är ganska oklart men den här studien ger forskningen en knuff i rätt riktning.


Det här inlägget handlar om hur du ska genomföra uppvärmningen inför en maxprestation. Mer specifikt kommer jag gå igenom en del av uppvärmningen som ofta glöms bort, nämligen den generella uppvärmningen. Den del som faktiskt värmer upp kroppen och som har stor inverkan på din maximala styrka.


Jag är nog inte ensam om att under min uppväxt ha blivit matad med uppmaningar om att jag måste stretcha för att inte skada mig. Den tredje delen i artikelserien om stretching handlar därför om huruvida stretching fungerar som skadeprevention. Jag kommer gå igenom vad forskningen har visat och sedan avsluta med att ge några tips på vad man kan tänka på för att undvika skador med hjälp av stretching.


Stretching har av någon anledning blivit tillskriven många olika egenskaper, såväl positiva som negativa, som sedan undersökts i studier med varierade resultat. Ett exempel på detta är att stretching sägs minska träningsvärken efter fysisk aktivitet.


Jag tror de allra flesta någon gång fått höra att man äter mindre om man äter långsamt. Eller kanske snarare att man måste äta långsamt för att man ska hinna känna att man blir mätt. Det är heller inte ovanligt att det rekommenderas som strategi för personer som vill gå ner i vikt. Nyligen kom en meta-analys som sammanställde tidigare forskning som undersökt hur hastigheten på ätandet påverkade både mängden mat vi stoppar i oss och hur det påverkar mättnaden.


Under de senaste åren har det blivit en allt vanligare föreställning att stretching skulle hämma prestationsförmågan. Av den anledningen hade jag i denna del tänkt redovisa hur forskningsläget ser ut i avseende på stretching och prestationsförmåga och kommer bland annat gå igenom om det skiljer sig mellan olika stretchingmetoder.


Då och då stöter jag på frågan om huruvida vaderna svarar på styrketräning eller om det bara är slöseri med tid. I detta inlägg tänkte jag gå igenom hur vaderna svarar på träning, varför det ser ut som det gör och hur du kan arbeta utifrån detta. Förhoppningsvis har du lite mer kött på benen efter du läst detta.


Som rubriken skvallrar om kommer det här inlägget handla om huruvida det går att prata sig till en förbättrad prestation. Kort och gott handlar det om ett psykologiskt verktyg som kallas self-talk och i studien jag kommer titta närmare på användes det vid ett test till utmattning på cykel.


Stretching har mer eller mindre blivit obligatoriskt som uppvärmning i alla idrotter och det är något vi fått lära oss sedan barnsben. Jag är nog inte ensam om att genom min idrottsliga uppväxt fått utföra en lättare uppvärmning som efterföljdes av lite stretching. Att i fotbollen börja med att skjuta innan man värmt upp och stretchat var som att svära i kyrkan. Tränarna betonade vikten av en ordentlig stretching främst för att minska skaderisken men även för att öka prestationen och minska träningsvärken. Något de självklart gjorde rätt i! Eller hur ligger det egentligen till, kan vi minska skaderisken med stretching? Förändras prestationsförmågan till följd av stretching? Minskar stretching träningsvärken? Frågorna är många men förhoppningsvis lyckas jag i denna artikelserie räta ut dessa frågetecken.


HMB säljs som kosttillskott och går att köpa både i pulverform och i kapslar. Det är ett kosttillskott som främst anses vara antikatabolt (motverkar katabolism) men sägs även kunna förbättra återhämtningen och öka uthålligheten. Väldigt imponerande måste jag säga men kan detta verkligen stämma? I det här inlägget tänkte jag gå igenom vilka egenskaper HMB har samt hur det verkar i kroppen.