Konditionsträning ökar smärttåligheten


Nyligen publicerades en studie där man undersökte om konditionsträning kunde öka smärttröskeln och smärttåligheten. Det är ett område som fortfarande är ganska oklart men den här studien ger forskningen en knuff i rätt riktning.
Bakgrund
Egentligen finns det ganska mycket forskning som talar för att fysisk aktivitet kan få oss att tåla mer smärta. Dock skiljer sig studieupplägget åt väldigt mycket vilket gör det svårt att få en klar bild över hur det egentligen ligger till.

Tidigare forskning tyder på att vältränade personer har en högre smärttålighet medan smärttröskeln är densamma. Förutom direkt efter träningen då även smärttröskeln kan höjas. Oavsett träningsstatus verkar vi alltså definiera vad som är smärta på liknande sätt medan en vältränad person kan hantera smärtan i större utsträckning. Det här bygger framför allt på observationsstudier medan det varit dåligt med interventionsstudier som undersökt sambandet. 

Enkelt förklarat undersöker man i en observationsstudie hur olika grupper korrelerar med olika faktorer. En interventionsstudie tar två likadana grupper och låter ena gruppen testa något (interventionen) medan den andra grupper får testa något annat eller bara vara en kontrollgrupp helt utan intervention.

Tidigare har det bara funnits en interventionsstudie där man låtit grupperna testa sin smärttröskeln och smärttålighet före och efter en period med träning. I den studien av Anshel & Russell (1994) fick grupperna träna antingen konditionsträning eller styrketräningen alternativt både konditionsträning och styrketräning. Forskarna fann att konditionsträning, men inte styrketräning, kunde öka smärttåligheten medan smärttröskeln var oförändrat. Tyvärr höll den inte högsta kvalité i avseende på både testmetodiken och standardiseringen av träningen.

Det är dock en helt annan studie jag har valt att titta närmare på.

Studien

ABSTRACT JONES, M. D., J. BOOTH, J. L. TAYLOR, and B. K. BARRY. Aerobic Training Increases Pain Tolerance in Healthy Individuals. Med. Sci. Sports Exerc., Vol. 46, No. 8, pp. 1640–1647, 2014. The hypoalgesic effects of acute exercise are well documented. However, the effect of chronic exercise training on pain sensitivity is largely unknown. Purpose: To examine the effect of aerobic exercise training on pain sensitivity in healthy individuals. Methods: Pressure pain threshold, ischemic pain tolerance and pain ratings during ischemia were assessed in 24 participants before and after 6 wk of structured aerobic exercise training (n = 12) or after 6 wk of usual physical activity (n = 12). The exercise training regimen consisted of cycling three times per week for 30 min at 75% of maximal oxygen consumption reserve. Results: Significant increases in aerobic fitness (P = 0.004) and ischemic pain tolerance (P = 0.036) were seen in the exercise group after training, whereas pressure pain threshold and pain ratings during ischemia were unchanged (P 9 0.2). No change in aerobic fitness (P 9 0.1) or pain sensitivity (P 9 0.1) was observed in the control group. Conclusion: Moderate- to vigorous-intensity aerobic exercise training increases ischemic pain tolerance in healthy individuals. 

Syftet var alltså att undersöka huruvida sex veckors konditionsträning kunde förändra smärttröskeln och smärttåligheten hos tidigare otränade friska personer. Deltagarna delades in i två grupper där den ena skulle konditionsträna medan den andra bara skulle bibehålla sin vanliga aktivitetsnivå.

Deltagarna i interventionsgruppen skulle cykla i 30 minuter på en intensitet motsvarande 75% av deras maxpuls. Detta upprepades tre gånger i veckan under dem sex veckorna som interventionen pågick. Inför och efter träningsperioden fick båda grupperna testa sin smärtkänslighet.

Smärttröskeln undersöktes med en algometer (se bild nedan) på trapezius, biceps brachii, rectus femoris och tibialis anterior, vilka sedan klumpades ihop till över- respektive underkropp. Testledaren pressade algometer på musklerna deltagarna skulle säga ”stopp” när trycket övergick till smärta.


Algometer

Efter detta fick deltagarna testa sin maximala greppstyrka. Därefter sattes man på en blodtrycksmätare på överarmen och pumpade upp till 200 mm Hg. Det här smärttestet gick ut på att deltagarna skulle greppa gripen med 30% av deras maximala kraft i fyra sekunder följt av fyra sekunders vila. Detta upprepades så länge deltagarna kunde stå ut med smärtan som uppstod till följd av ischemi. Testledaren avbröt testet om det pågått i mer än tio minuter men det var inget som deltagarna fått reda på i förväg. Var 30:e sekund skulle deltagarna skatta sin smärta, vilket gjordes på en skala mellan 1 och 10. 

Resultat

Till att börja med ökade interventionsgruppen sin syreupptagningsförmåga. Vilket var en förutsättning för hela studien, vars syfte var att undersöka om den förbättrade konditionen även skulle innebära att deltagarnas smärttålighet och smärttröskel ökade. 

Vad gäller smärttröskeln mätt med algometer fann man ingen skillnad för någon av grupperna, varken för musklerna på över- eller underkroppen. 

Den ischemiska smärttåligheten ökade däremot signifikant i interventionsgruppen (se bild nedan) medan man inte kunde finna någon skillnad för kontrollgruppen. Här kunde alltså deltagarna i interventionsgruppen arbeta under en längre tid med grippern i det ischemiska tillståndet.


Diskussion

I enlighet med tidigare forskning kunde man konstatera att smärttåligheten, men inte smärttröskeln, ökade till följd av konditionsträningen. Vad det här beror på är inte riktigt klarlag men forskarna menar på att det både kan ha fysiologiska och psykologiska förklaringar.

En psykologisk förklaring är mycket möjlig då konditionsträningen vänjer oss att pressa oss själva. Som när vi fortsätter att springa trots att benen känns som betongklumpar till följd av alla slaggprodukter. 

En annan förklaring är att konditionsgruppen kunde utstå mer smärta till följd av ischemi just för att de konditionstränat. Musklerna utsätts faktiskt för ischemi på ett liknande sätt under ett konditionspass vilket då skulle kunna få oss att hantera den smärtan bättre. Det är dock intressant att smärttåligheten mättes i armen medan konditionsträningen utfördes i benen. Vilket skulle kunna tala för att det är något centralt som är avgörande för vår smärttålighet. 

Det bör även nämnas att vi inte har några smärtreceptorer utan vi har bara olika receptorer som hjärnan sedan översätter, vilket då ibland tolkas som smärta. Så till syvende och sist är det trots allt en central komponent som är avgörande. Hur vi kan få hjärnan att tolka signalerna annorlunda är dock den stora frågan.

Den här studien ger oss inga förklaringar till fenomenet men det som gör den här studien så intressant är att den, till skillnad från tidigare observationsstudier, visar att konditionsträning kan leda till en ökad smärttolerans. 

Smärta Hypoalgesi Kondition Smärttröskel Smärttålighet Ischemi