Du äter 92 procent av det du tar för dig på tallriken.


Med en befolkning som fortsätter att bli fetare är det av stort intresse att försöka förstå sig på våra matvanor och vilka faktorer som påverkar hur mycket vi äter. En sådan är hur mycket av det vi tar för oss på tallriken som vi faktiskt äter upp.

Som vanligt när det kommer till forskning på vårt ätbeteende är det Brian Wansink som står som författare. Den här gången har han tillsammans med Katherine Abowd Johnson skrivit en text i form av en ”short communication” (1). 

Short communication är en text där forskare kan behandla ett ämne som är så nytt och outforskat att ingen egentligen har skrivit om det tidigare. Alternativt att det ännu inte finns tillräckligt med forskning för att kunna göra en fullgod review eller meta-analys. Det kan även vara så att man vid ett senare tillfälle har tänkt att skriva ett mer utförligt arbete kring ämnet men nu vill man bara komma ut med informationen så snabbt som möjligt. Short communications är en mycket kortare text än en översiktsartikel och syftar till att lyfta frågeställningar för att på så sätt föra forskningen framåt. 

Short communication - The clean plate club: about 92% of self-served food is eaten

Egentligen fanns för lite forskning på området för att kunna göra en fullgod meta-analys men syftet med short communications är som sagt att hjälpa forskningen framåt. Därför gjordes en meta-analys som får ses som indikativ och preliminär. Syftet var bland annat att belysa något man tidigare ofta missat att ta hänsyn till. Nämligen hur mycket på tallriken som faktiskt äts upp istället för att bara fokusera på hur mycket deltagarna tar för sig.

Totalt 14 studier inkluderades i analysen. Dessa skiljde sig åt till utformningen vilket medförde att 49 subpopulationer kunde identifieras. Med subpopulationer menas här att antingen försökspersonerna, maten, tillfället eller miljön skiljde sig åt mellan studierna. Utifrån USDA Dietary Guidelines kunde man identifiera mat som antingen var nyttig, onyttig eller ”tvetydigt” nyttig vilket då alltså blev tre subpopulationer. 

Resultat

Totalt sett åt deltagarna upp 90.69% av maten de tog för sig. Som jag sa tidigare kunde man identifiera 49 olika subpopulationer och vid en närmare analys kunde man finna att åtminstone några av dessa verkade ha betydelse för hur mycket av maten som åts upp. 

De vuxna deltagarna åt upp 91,6% av maten de tog för sig medan barnen (4-17 år) bara åt upp 59,1%. Det här kan bero på att barnen är sämre på att bedöma hur mycket mat de tar för sig och hur hungriga de är eller att deras bristande erfarenhet av rätten gör att de inte vet om de tycker om maten eller inte. 
Vissa faktorer verkade leda till att en högre andel mat åts upp. Bland annat fann man att en högre andel mat åts upp om den var nyttig jämfört med onyttig. Detsamma gällde om det var maträtter och inte snacks som studerades. 

Inte helt oväntat innebar en mindre tallrik att en högre andel åts upp. Om en liten tallrik där du äter mer eller en stor tallrik där du äter mindre leder till att du äter mer kalorier framgick inte i den här studien. Tidigare forskning har dock visat vi verkar äta mer om vi använder större tallrikar (2). 

Om maten bestod av ”continuous food” (typ pasta eller glass) istället för ”unitary/discrete food” (morotsstavar, kycklingvingar eller kakor) åt deltagarna också en större andel. Jag är inte säker på vad som definierades som continuous respektive unitary/discrete men jag tolkar det som att det handlar om huruvida man i vardagliga sammanhang beräknar maten i antal eller inte. 

Dessutom fann man att distraktioner, så som att äta bland andra eller framför TV:n ledde till att en mindre andel på tallriken åts upp. Intressant här är att vi dock tenderar att äta mer mat när vi sitter framför TV:n (3). Att studera mängden mat som konsumeras och hur stor andel som lämnas på tallriken separat kan alltså indikera på något motsägelsefulla resultat vilket visar på hur viktigt det är att analysera båda faktorerna.

Diskussion

Ett av inklusionskriterierna för meta-analysen var att studien skulle vara gjord på en amerikansk eller kanadensisk befolkning. Således vet vi bara att resultatet gäller för just den populationen men jag misstänker att resultatet skulle bli detsamma även på en annan population i västvärlden.

Något som var intressant med analysen som gjordes var att man inte såg någon skillnad på studier som utförts i laborationsmiljö jämfört med studier utförda i normala situationer. Tidigare har nämligen studier utförda i laborationsmiljö fått kritik för att de inte reflekterar verkligheten, en kritik som nu kanske bör dras tillbaka.

Även om den här studien kanske inte leder till något praktiskt applicerbart för gemene man belyser den det faktum att mängden mat vi konsumerar är beroende av väldigt många olika variabler. Variabler som vi oftast inte reflekterar över själva. Tidigare har jag till exempel skrivit om hur vi påverkas av menydesignen på restauranger vilket även det är en bidragande faktor. Har du inte läst det tycker jag du ska spana in det på en gång, det är väldigt intressant hur lättpåverkade vi faktiskt verkar vara.

Ätbeteende Kost Diet