Strategi för att minska försäljningen av sockersötade drycker


Att sockersötad läsk är en stor hälsobov i dagens samhälle har blivit alltmer etablerat senaste åren. På grund av detta finns det anledning att försöka minska på konsumtionen av dessa. Ett sådant är att sätta upp etiketter i butikerna för att upplysa konsumenterna om hur mycket kalorier olika drycker innehåller.

Befolkningen i västvärlden blir allt fetare och det krävs förmodligen många olika insatser för att kunna vända den trenden. Väldigt förenklat handlar det om att kaloriintaget är större än energiförbrukningen. Fortsätter vi med den enkla matematiken kan vi konstatera att vi antingen måste inta färre kalorier eller förbruka mer.

En stor bov när det kommer till energiintaget, som bevisligen ofta är alldeles för högt, är sockersötade drycker. Den största boven är den sockersötade läsken som inte innehåller några näringsämnen. Lägg sedan till att drycker mättar betydligt sämre än fast föda och att kaloriintaget över dagen ofta blir högre om vi äter skitmat. Vi blir helt enkelt sämre på att reglera kaloriintaget efter vårt behov när vi äter skitmat vilket gör att vi äter mer än vad vi egentligen behöver.

Vi kan då konstatera att det är ett ganska värdelöst livsmedel och intaget av sockersötade drycker bör därför begränsas så mycket som möjligt. 

Studien

Objectives. We examined the effect of an intervention to provide caloric information about sugar-sweetened beverages (SSBs) on the number of SSB purchases. 
Methods. We used a case-crossover design with 4 corner stores located in lowincome, predominately Black neighborhoods in Baltimore, Maryland. The intervention randomly posted 1 of 3 signs with the following caloric information: (1) absolute caloric count, (2) percentage of total recommended daily intake, and (3) physical activity equivalent. We collected data for 1600 beverage sales by Black adolescents, aged 12–18 years, including 400 during a baseline period and 400 for each of the 3 caloric condition interventions. 
Results. Providing Black adolescents with any caloric information significantly reduced the odds of SSB purchases relative to the baseline (odds ratio [OR]= 0.56; 95% confidence interval [CI]=0.36, 0.89). When examining the 3 caloric conditions separately, the significant effect was observed when caloric information was provided as a physical activity equivalent (OR=0.51; 95% CI=0.31, 0.85). 
Conclusions. Providing easily understandable caloric information—particularly a physical activity equivalent—may reduce calorie intake from SSBs among low-income, Black adolescents. (Am J Public Health. 2012;102:329–335)

Målet med den här studien var alltså att undersöka huruvida olika etiketter med antalet kalorier i respektive dryck påverkade försäljningen. 

I undersökningen delades dryckerna in i fem kategorier med sockersötade drycker: läsk, fruktdryck, sportdryck, is-te och något som kallas för ”hug” som även det är en typ av fruktdryck. Det fanns även tre kategorier med drycker som inte var sockersötade: vatten, light-läsk och hundraprocentig juice.

I den här studien valde man att rikta in sig på unga svarta (?) eftersom minoritetsgrupper med låg inkomst är storkonsumenter av sockersötade drycker. Fyra butiker i Baltimore, Maryland i USA identifierats som lämpliga för att nå den valda målgruppen och inkluderades i studien.

Tre olika etiketter användes i studien. En beskrev kaloriinnehållet i absoluta mått medan två etiketter beskrev kaloriinnehållet med relativa mått, antingen som procent av rekommenderat dagligt intag (RDI) eller hur många minuter av joggning det skulle krävas för att förbränna kalorierna. Etiketterna var färgglada och placerades i anslutning till dryckerna för att de skulle vara så tydliga som möjligt.

Först undersöktes hur försäljningen av dryckerna såg ut för att få ett utgångsvärde. Därefter sattes etiketterna upp i en slumpmässig ordning i butikerna. Etiketterna satt uppe i tre veckor men den första veckan registrerades inte försäljningen utan fyllde funktionen som en invänjningsperiod. Under vecka två och tre besökte en observatör butikerna på slumpmässiga tider och samlade in data för vilka drycker som såldes. Vecka 4 fungerade som en ”washout” där tanken var att effekten från tidigare etiketter skulle försvinna innan man satte upp nästa. Alla butiker hade alltså alla etiketter men under olika perioder.

Resultat

Datainsamlingen av utgångsvärdet visade att 93,3% av dryckesförsäljningen var sockersötade drycker. Andelen som köpte sockersötade drycker under interventionen var mindre under alla tre interventioner. Närmare bestämt 87,5% med absoluta mått, 86,5% med relativa mått till RDI samt 86,0% när etiketten beskrev hur många minuter av joggning det skulle ta att förbränna drycken.

Skillnaderna mellan att använda dem olika etiketterna var små men indikerar att etiketter som talar om hur mycket fysisk aktivitet som krävs för att förbränna drycken var mest effektiv. Sannolikheten för att ungdomarna skulle köpa en sockersötad läsk minskade mest med den etiketten.

Vad gäller de specifika dryckeskategorierna fann man signifikanta minskningar i försäljningen av is-te och sportdryck medan vattenförsäljningen ökade. Dessutom fanns tendenser till att försäljningen av sockersötade fruktdrycker ökade.

Diskussion

Att upplysa konsumenterna om kaloriinnehållet i dryckerna verkar vara en effektiv metod för att minska köpen av sockersötade drycker. Att etiketterna med relativa mått verkade ge bäst effekt kan bero på att dessa blir tydligare och enklare för konsumenterna att förstå. Att veta vad X antal kalorier är egentligen är det troligtvis få som har koll på. Framför allt inte ungdomar vilka var målgruppen i den här studien.

Att man såg tendenser till en ökad försäljning av sockersötade fruktdrycker kan även det bero på att konsumenterna inte riktigt vet vad det är. Frukt anses vara något nyttigt och köper man då en fruktdryck är det nog inte ovanligt att man tror att man gör ett hälsosamt val. Att drycken skiljer sig rejält från ren fruktjuice är det förmodligen många som inte är medvetna om.

Just medvetenheten om vad ett visst antal kalorier innebär i praktiken och vad olika drycker egentligen innehåller är något som säkert kan skilja sig mellan olika grupper. Detta innebär att studien har sina begränsningar med tanke på det snäva urvalet. Forskarna motiverade dock det här bra med att urvalet är en stor riskgrupp men samtidigt är det svårt att svara på om resultatet är representativt även för övriga befolkningen.

Kosthållning Läsk Socker Sockersötade drycker