En klar majoritet av alla axelluxationer är främre axelledsluxationer. Luxationerna uppkommer ofta i idrottssammanhang och i skadeögonblicket har axeln tvingats i ett abducerat och utåtroterat läge. I samband med axelluxationen är det vanligt med en så kallad Bankart-skada, där labrum (en stabiliserande broskring) slits loss från ledpannan. Ibland kan även ett benfragment slitas loss och skadan benämns då benig Bankart-skada.
I vissa fall blir det en fraktur på ledhuvudet på överarmen när ledhuvudet dras tillbaka till ledpannan av omkringliggande muskulatur. En sådan skada kallas för Hill-Sachs skada.
Symtom vid främre axelluxation
Den skadade kan ofta beskriva skadeögonblicket och hur axeln hoppade ur led. En axelluxation gör ofta väldigt ont. En luxerad axel har ett karakteristiskt utseende då axeln har tappat sin runda form och istället kan man identifiera en grop mellan ledhuvudet på överarmen och akromion på skulderbladet. Den skadade har ofta armen i en abducerad och utåtroterad position alternativt hålls armen inåtroterad. Oavsett brukar armen avlastas med hjälp av den andra armen.
Vid en axelluxation kan nervplexat skadas och det är därför viktigt att undersöka distalstatus med sensorik, motorik och radialispuls.
Rehabilitering vid främre axelluxation
Vid en axelluxation, framför allt om det är första gången, bör axeln röntgas innan den reponeras eftersom det kan föreligga en fraktur. Innan reponeringen bör den skadade även få smärtlindrande och muskelavslappnande läkemedel för att lättare kunna slappna av, vilket underlättar reponeringen. För att reponera axeln finns ett antal olika metoder.
När armen har reponerats kan muskelfunktionen testas för att identifiera eventuella muskelrupturer. Därefter ska armen hållas immobiliserad i mitella eller axelluxationsbandage och en kontrollröntgen utförs. Närmsta dagarna rekommenderas armen hållas immobiliserad men det finns ingen konsensus huruvida axeln ska hållas inåtroterad eller utåtroterad.
Efter en immobiliseringsperiod på 3-4 dagar är det dags att påbörja rehabträningen. Fokus för den initiala rehabiliteringen är att återfå rörlighet och muskelfunktion. I takt med att funktionsförmågan förbättras kan tyngre och mer utmanande övningar utföras. Första 6-8 veckorna bör ytterläget i abducerad utåtrotation undvikas för att ledkapsel och ligament ska få tid att läka.
Rehabtiden efter en axelluxation är ungefär 3-6 månader beroende på till vilken idrott den drabbade ska tillbaka till. Innan återgång till idrott bör idrottaren ha återgått full rörlighet och styrka jämfört med den andra sidan och apprehension test ska vara negativt.
Efter en förstagångsluxation rehabiliteras de flesta konservativt och ungefär hälften får en ny luxation inom två år. Det finns visst stöd för att patienter som opererat labrum-skadan efter en förstagångsluxation har lägre risk för ytterligare luxation jämfört med patienter som rehabiliterats konservativt. Vid kroniska besvär med återkommande luxationer finns ingen evidens för att kirurgisk eller konservativ behandling är att föredra framför den andra. Det ska poängteras att en eventuell operation styrs av den skadades besvär och symtom, inte av antal luxationer.
