Fysisk aktivitet förknippas ofta med träning för att förbättra sin prestation men fysisk aktivitet medför även många hälsomässiga fördelar. En sådan är att fysisk aktivitet verkar kunna motverka och lindra depression och ångest.
Bakgrund
I dagsläget vet man inte riktigt vad depression och ångest är och beror på rent fysiologiskt, klart är dock att det är vanligt förekommande i vårt samhälle. Depression och ångest kan yttra sig såväl psykologiskt som fykiskt och det är vanligt med kombinerad ångest och depression.
Depression kan definieras på olika sätt men vanliga symtom är nedstämdhet, trötthet och en känsla av att allting känns meningslöst.
Även ångest kan definieras och yttra sig på många olika sätt. Många upplever en känsla av oro och rädsla eller att man har en klump i magen. Detta kan vara i kombination med förhöjd puls, svettningar eller svårigheter att andas.
Både depression och ångest behandlas med psykoterapi och antidepressiva läkemedel där några av biverkningarna kan vara viktuppgång, ökat blodtryck och minskad sexualdrift. En annan behandlingsform, utan biverkningarna, är fysisk aktivitet som även det ordineras.
Forskning på depression och ångest
Det finns faktiskt ganska mycket forskning på det här området och artikeln jag ska gå igenom idag är en översiktsartikel på meta-analyser (1), vilket är ganska ovanligt.
När många studier har gjorts på ett område brukar forskare försöka sammanställa resultaten och räkna samman all data från dessa genom att göra en meta-analys. På så sätt får man en tydligare bild av vilken riktning forskningen pekar. En översiktsartikel är däremot en sammanfattning av tidigare forskning men innehåller inte någon sammanställning av data, vilket är styrkan i en meta-analys. En meta-analys innehåller ofta tydligare inklusions- och exklusionskriterier vilket gör det svårare att vinkla forskningen.
Inom många forskningsområden finns det väldigt sparsamt med meta-analyser just för att det inte genomförts tillräckligt många studier på området. I det här fallet finns det dock väldigt många och forskarna till den här översiktsartikeln bestämde sig för att gå igenom vad alla dessa meta-analyser har visat. 50 stycken meta-analyser med lite olika inriktning och urval inkluderades i artikeln.
Så, vad kom forskarna då fram till?
Ångest
För att mäta graden av ångest används ofta olika former av frågeformulär, men ångest kan även mätas med fysiologiska mått, till exempel blodtryck och puls.
För att undersöka om den specifika interventionen är vad som sannolikt resulterar i den sökta effekten kan man räkna ut en effektstorlek. Effektstorleken, som kan variera mellan 0 till 1, beskriver alltså hur troligt det är att interventionen är vad som orsakat effekten. En effektstorlek över 0.2 anses vara liten, över 0.5 moderat och stor över 0.8.
Även om effekten av fysisk aktivitet var små med en effektstorlek på 0.34 så har den visat sig vara lika effektiv som antidepressiva läkemedel och kognitiv beteendeterapi. Att istället ordinera fysisk aktivitet som behandling gör att många biverkningar kan undvikas samtidigt som det är ett billigare alternativ. Fysisk aktivitet var dessutom alltid fördelaktigt jämfört med att inte behandla ångesten över huvud taget.
Tyvärr går det inte att dra några slutsatser kring vilken typ av fysisk aktivitet som är bäst lämpad för att behandla ångest. Detta beror på att interventionerna i de olika studierna skiljer sig åt väldigt mycket. Samtidigt har olika meta-analyser med olika inklusionskriterier visat på varierade resultat.
Depression
Vad gäller fysisk aktivitet som behandling mot depression verkar sambandet vara mer tydligt. Den sammanlagda effektstorleken var 0.56 vilket alltså motsvarar en moderat nivå.
Precis som mot ångest verkar fysisk aktivitet vara lika bra som antidepressiva läkemedel och psykoterapi för att behandla depression. Samtidigt var fysisk aktivitet alltid bättre än att inte behandla depressionen alls.
Vad gäller träningen så har man funnit tendenser till att längre program (antal veckor) ofta gav bättre resultat. Initialt verkar det kunna finnas en fördel att behandla med antidepressiva men efter ett antal veckor var behandlingsformerna alltså likvärdiga.
Konklusion
Fysisk aktivitet har alltså visat positiva effekter på såväl ångest som depression. Även om fysisk aktivitet verkar ha större effekt på depression jämfört med ångest så är det i båda fallen en likvärdig behandlingsform i jämförelse med antidepressiva läkemedel och psykoterapi. Jag poängterar dock att effektstorlekarna var ganska små, framförallt vad gäller ångest.
Det finns väldigt mycket forskning kvar att göra på det här området. Vilken typ av fysisk aktivitet som är bäst lämpad är långt i från klarlagt. För att på ett bättre sätt kunna utforma aktiviteten underlättar det om man vet vad depression och ångest beror på och vilken fysiologisk funktion som faktiskt behandlar detta. I dagsläget är detta väldigt oklart.
Även om det inte finns några tydliga svar på detta så verkar som sagt fysisk aktivitet alltid vara bättre än ingen behandling alls. Så någon form av effekt har den fysiska aktiviteten oavsett. Om det är tillräckligt eller om den bästa lösningen är att kombinera behandlingsformer får framtida forskning utvisa.