Kinesiotejp har blivit en allt vanligare syn bland såväl motionärer som elitidrottare men fungerar den?
Kinesiotejp är en elastisk tejp som uppfanns av Kenzo Kase i slutet på 70-talet. Även om tejpen har funnits ett tag fick den inte sitt stora genomslag förrän sommar-OS 2008 i Beijing då den användes av flera världsstjärnor. Till skillnad från vanlig coachtejp är kinesiotejpen elastisk och dessutom är den oftast färgglad i massa coola färger.
Kinesiotejpens påstådda verkningsmekanismer är lika många som dess påstådda användningsområden. Bland annat nämns ökat blod- och lymfflöde, minskad smärta, ökad muskelaktivering, ökad rörlighet och ökad styrka. Det låter ju bra, men är det för bra för att vara sant? Låt oss titta på vad forskningen har visat.
Forskning på kinesiotejp
Även om kinesiotejpen har funnits sedan 70-talet dröjde det ända in på 2000-talet innan det utfördes bra forskning på dess effekter. Senaste åren har det kommit en hel del översiktsartiklar och meta-analyser som sammanställt resultatet från studierna. Jag har valt att titta närmare på några av de senast publicerade (1, 2, 3, 4, 5, 6). En sammanfattade effekterna på ett övergripande plan (2) medan andra har fokuserat på styrka (5), idrottsskador (1), muskuloskeletala skador (3, 4) samt långvarig muskuloskeletal smärta (6).
På det stora hela går det att sammanfatta med att kinesiotejp möjligtvis har en viss effekt på vissa faktorer vid vissa tillfällen med vissa tejpningar. En sammanfattning som förmodligen inte säger så mycket, om ens något. Anledningen till att det ser ut så här är att studierna i regel håller väldigt låg kvalité, är utförda på få deltagare samt är utförda med väldigt olika metoder. Det här uppmärksammades bland annat av Kalron och Bar-Sela (2) som påpekade att även om forskarna till originalstudierna uppgav att de använde kinesiotejpen i enlighet med originalkonceptet så skiljde sig tejpningen åt mellan studier som undersökte samma åkomma.
En annan orsak till att jag sammanfattade det hela väldigt otydligt är att resultaten också är väldigt oklara. Oavsett om det är muskelaktivering, styrka, smärta eller någon annan variabel som undersökts så visar vissa studier på positiva resultat medan andra visar negativa resultat. Vidare är det en sak som är viktig att ha i åtanke: även om resultaten är statistiskt signifikanta innebär det inte att det har någon meningsfull effekt. Det är exempelvis visat att kinesiotejp kan ha en viss smärthämmande effekt vid muskuloskeletala skador men att effekten många gånger så liten att den egentligen inte har någon betydelsefull effekt för patienten (3, 4).
Samma sak kan sägas om effekten på styrkan som också verkar vara oväsentligt liten, om den ens existerar (5). Studierna som visade att kinesiotejpen hade en positiv effekt på styrkan var dessutom många gånger av lägre kvalité (5).
Uppdatering! Hösten 2017 publicerades en systematisk översiktsartikel som sammanställt all forskning på hur kinesiotejp påverkar idrottsprestationen (9). Av de totalt 193 jämförelserna som gjordes i de 15 inkluderade studierna var det bara 11 signifikanta resultat: två till fördel för kinesiotejp, en som visade på en fördel utan tejp och åtta studier till fördel för en helt annan tejp (Mulligan-tejp).
Lite motsägelsefullt hade kinesiotejpen en positiv effekt på precisionen vid prickskytte med fotboll men en negativ effekt vid prickskytte med handboll jämfört med utan tejp. Det andra positiva resultatet var en av flera variabler som testades vid ett Windgate-test. Inte heller där speciellt övertygande resultat alltså. De positiva effekterna från Mulligan-tejpen jämfört med kinesiotejp handlade om kinematiska och kinetiska variabler i höft- och knäled vid löpning. Det var däremot ingen prestationsskillnad mellan grupperna så det känns inte heller som något att lägga någon vikt vid.
Hur kommer det då sig att vissa studier ändå ser positiva effekter av att använda kinesiotejp och varför fortsätter användandet av kinesiotejp att öka trots att det vetenskapliga stödet är minst sagt tveksamt?
Stort användande av en tejp med tveksam effekt
Att användandet fortsätter att öka beror förmodligen till stor del på marknadsföringen. Med marknadsföring menar jag inte stora reklamannonser i tidningar och på TV utan jag syftar på att många idrottsstjärnor använder tejpen. I förlängningen innebär det att gemene man också vill använda tejpen. Tejpen har ju dessutom i regel har väldigt coola färger vilket gör att åskådarna verkligen ser när idolerna använder tejpen. Som jag skrev inledningsvis fick kinesiotejpen inte sitt stora genomslag förrän sommar-OS 2008 och att det blev just det mästerskapet är ingen slump. Kinesiotejpen donerades nämligen till 58 nationer (1), vilket uppenbarligen var en lyckad marknadsföring.
Vad är då anledningen till varför tejpen ändå verkar fungera ibland? Den effekten kan vi sannolikt tillskriva placeboeffekten.
Exempel på hur kinesiotejpen kan användas.
Placebotejp?
Placeboeffekten är ett fenomen som innebär att du får en positiv effekt av något som egentligen är verkningslöst. Även om du uppenbarligen blir lurad så är det viktigt att förstå att det ändå är ett verkligt fenomen som faktiskt har en positiv inverkan på prestationen, smärtan och så vidare.
Skeptikerna har tillskrivit effekterna av kinesiotejpen till placebo medan förespråkarna snarare hävdar att kinesiotejpen verkar genom den ena eller den andra fysiologiska mekanismen. På senare tid har det publicerats några studier där syftet varit att undersöka om kinesiotejp egentligen är en placebotejp.
Tidigare i år publicerades en studie där deltagare som inte visste vad kinesiotejp var skulle genomföra ett styrketest (7). Under styrketestet hade deltagarna ögonbindel och fick höra att forskarna skulle testa olika sensorer för att undersöka muskelaktiveringen av lårmuskeln. Styrketestet genomfördes vid tre olika tillfällen där deltagarna antingen fick en adekvat kinesiotejpning där tejpen sträcktes ut, en bluff-tejpning där tejpen inte sträcktes ut alternativt att testledarna bara låtsades sätta fast en tejp/sensor på låret.
Under styrketestet mättes den maximala kraftutvecklingen, det totala arbetet (kraft*tid) samt hur snabbt deltagarna kunde utveckla maximal kraft. Testerna utfördes isokinetiskt (samma hastighet under hela rörelsen) i 60 och 180º/s.
Resultatet visade att deltagarna presterade lika bra i samtliga variabler oavsett hur tejpen applicerats eller inte applicerats. Forskarna menade därför att tidigare studier som visat positiva resultat i själva verket kunde förklaras med en placeboeffekt (7).
En senare studie, med en liknande metod, undersökte huruvida även muskelaktiveringen var en placeboeffekt och om kinesiotejpen kunde ha en inhiberande effekt (8). Kinesiotejp påstås nämligen kunna minska muskelaktiveringen och det skulle i sådana fall vara bra om muskeln är skadad. Deltagarna i den här studien, som inte heller kände till kinesiotejp, fick testa greppstyrkan vid tre tillfällen. Vid ett tillfälle med en kinesiotejpning som syftade till att öka styrkan, ett där syftet var att inhibera styrkan samt en gång helt utan tejp. Skillnaden i tejpning mellan inhiberande och faciliterande tejpning är att tejpen ska dras från muskelns fäste till dess ursprung om den ska verka inhiberande och i motsatt riktning om den ska vara faciliterande.
Resultatet var övertygande även här, det var inte någon skillnad mellan testtillfällena varken för styrka eller muskelaktivering. I samband med testerna hade deltagarna även fått uppskatta hur bra de hade presterat och inte heller här gav tejpen någon effekt. Med väl utförda blindningar verkar kinesiotejp således inte ha någon effekt på vare sig muskelaktivering eller styrka.
Kommentar
Det mesta tyder alltså på att kinesiotejp inte har någon större effekt oavsett vilken variabel som undersöks. Har den någon effekt så är den många gånger för liten för att ha någon praktisk nytta för användaren alternativt att det är en placeboeffekt.
Som jag var inne på tidigare är placeboeffekten dock inte nödvändigtvis något som ska nonchaleras bort eftersom den faktiskt har både en subjektiv och objektiv effekt. Om kinesiotejpen fungerar beror då till stor del på användarens föreställningar om tejpen och har personen i fråga en positiv inställning till tejpen är det möjligt att tejpen kan ha en effekt.
Den här placeboeffekten är något som kan vara svårt att ta ställning till. Jag anser exempelvis att det, med vetskapen att kinesiotejp verkar genom en placeboeffekt, är fel av fysioterapeuter att använda kinesiotejp på sina patienter men inte nödvändigtvis på sina atleter. Att sätta en tejpbit på patienten är en tämligen enkel lösning som möjligtvis kan ha en positiv effekt så länge patienten/atleten tror att den fungerar. Patienten har dock sökt din hjälp för att få vård och då anser jag att du ska erbjuda något med verksam effekt. Om du däremot arbetar med idrottare som bara har en liten ”känning” och som efter din bedömning kan fortsätta idrotta kan jag tycka att det är okej att använda placebotejp för att idrottaren lättare ska kunna ignorera ”känningen”.
Något att fundera på är vad du svarar på frågan om, och i sådana fall hur tejpen fungerar? Tejpen du precis applicerat blir förmodligen ganska verkningslös om du säger att det i själva verket är en placebotejp.
Det här inlägget är för långt för att jag ska kunna tillåta mig själv att filosofera vidare angående de etiska aspekterna så huruvida det är rätt eller fel att använda kinesiotejp överlåter jag till dig. Förhoppningsvis har du åtminstone fått lite mer kött på benen gällande place… eller jag menar kinesiotejp.
