Vad är acute:chronic workload ratio och varför är det viktigt att hålla koll på?
Att få skador och sjukdomstillfällen leder till bättre resultat har jag skrivit om tidigare. Det är i sig väldigt självklart och svårigheten ligger istället i att planera sin träning och återhämtning för att minimera risken för skador och sjukdom. Ett sätt att göra det är genom att planera sin träningsbelastning.
Tidigare studier har visat att träningsbelastningen påverkar både skaderisken och risken att bli sjuk. Det som är extra intressant är att det inte nödvändigtvis är träningsbelastningen i sig som ökar skade- och sjukdomsrisken utan att det till stor del är vägen dit som har stort inverkan.
Ett sätt att kvantifiera träningsbelastningen är med hjälp av session-RPE (sRPE). Måttet bygger på att idrottsutövaren får skatta hur ansträngande träningen/tävlingen har varit och sedan multiplicerar man det med hur lång tid träningen/tävlingen pågick. Till exempel kanske utövaren skattar sin ansträngning till 8 på en 10-gradig skala och sedan multipliceras det med 60 om träningen pågick 60 minuter. Belastningen för träningen blir då 8*60=480 enheter. På så vis går det på ett väldigt enkelt sätt få ett subjektivt mått på hur ansträngande träningen har varit.
Det man har sett är att det verkar finnas ett samband mellan den akuta träningsbelastningen och risken för skador. Nu senast bland professionella fotbollsspelare (1).
Förhållandet akut:kronisk arbetsbelastning och skador bland fotbollsspelare
Studiens syfte var att undersöka hur match- och träningsbelastningen påverkade skaderisken. För att ta reda på detta följdes 48 fotbollsspelare från två europeiska topplag under en hel säsong. Under säsongen summerades antalet skador och skadefrånvaron samt match- och träningsbelastningen varje vecka. Dessutom fick alla deltagare testa konditionen med ett Yo-Yo-test (Yo-YoIR1) för att se om det påverkade vilken träningsbelastning spelarna klarade av.
Den akuta match- och träningsbelastningen för varje vecka ställdes även i relation till den kroniska belastningen senaste två, tre och fyra veckorna för att studera betydelsen av en så kallad acute:chronic workload ratio. Förhållandet mellan den akuta belastningen och den genomsnittliga belastningen senaste fyra veckorna verkar vara viktigt att hålla koll på då en stor variation av belastningen korrelerat med en ökad skaderisk i tidigare studier (2).
Det här var som sagt första gången acute:chronic workload ratio och dess inverka på skaderisken studerats bland fotbollsspelare. Även den här gången visade det sig att både en hög absolut match- och träningsbelastning och stora förändringar av belastningen från vecka till vecka ökade risken att drabbas av en skada. Det som var extra intressant var att ett bra resultat på konditionstestet verkade ha en skyddande effekt då spelarna som presterat bättre inte drabbades av lika många skador som spelarna som presterat sämre.
Kommentar
Den här studien, i kombination med resultaten från tidigare studier, belyser hur viktigt det är att hålla koll på belastningen från träning och matcher för att kunna minska risken att drabbas av skador. Något som kan vara viktigt att ta med sig är att både en hög belastning i absoluta mått samt stora förändringar av belastningen från vecka till vecka ökade skaderisken.
Den här studien visade att en acute:chronic workload ratio mellan 1.00-1.25 var bäst ur skadesynpunkt och det stämmer bra överens med tidigare studier som visat att en acute:chronic workload ratio som ligger mellan 0.8-1.3 minskar risken för skador (2). Även om det framför allt är en stor ökning av belastningen som medför ökad skaderisk så har man nämligen sett att en stor minskning av belastningen kan öka risken för skador.
Dessutom verkar som sagt konditionen vara avgörande för både hur stor belastning och hur stora belastningsförändringar man klarar av. Även detta har visats i tidigare studier och det verkar helt enkelt som att vältränade spelare skadar sig i mindre utsträckning. Det är därför inte bara speciella skadeförebyggande program som minskar skaderisken utan ren konditionsträning skulle även kunna verka preventivt.
Som jag nämnde inledningsvis finns det ett tydligt samband mellan antalet skador och hur bra man lyckas med sin idrott. Inom fotbollen har man bland annat sett att en låg skadefrånvaro korrelerar med fler poäng per match, högre placering i ligan och bättre resultat i Champions League eller Europa League. Det finns därför all anledning att ta skadepreventionen på allvar i allra högsta grad!
