Mjölksyra beskrivs ofta som en slaggprodukt och beskylls felaktigt för att vara orsaken till såväl trötthet som smärta i arbetande muskler.
Sammanfattning:
- Det är inte mjölksyra som gör att du blir trött vid fysiskt ansträngande muskelarbete.
- Mjölksyra orsakar inte den muskelsmärta du kan uppleva i samband med ett intensivt muskelarbete.
- Vi bildar inte mjölksyra i kroppen. Det vi i dagligt tal kallar för mjölksyra är egentligen laktat.
- Laktat bildas i samband med anaerob glykolys, där kroppen bryter ner glukos för att producera energi.
- I vila varierar laktatnivåerna i blodet mellan 0,3–2 mmol/L. Vid ett högintensivt arbete kan laktatnivåerna stiga upp till 25 mmol/L.
- Laktat kan användas som energikälla i andra muskler, hjärtat eller hjärnan. Alternativ tas laktat upp av levern som gör om det till glukos.
Det finns många missuppfattningar och myter gällande mjölksyra. Till att börja med bildar vi inte ens mjölksyra i kroppen (1). När man i dagligt tal pratar om mjölksyra menar man egentligen laktat, som är en liknande molekyl som mjölksyra men med en vätejon mindre.
Att musklerna blir sura (får lägre pH) vid intensivt muskelarbete ska varken skyllas på mjölksyra eller laktat. Det beror i stället på de fria vätejonerna som bildas när vi snabbt behöver skapa mycket energi.
Det är inte laktat som gör dig trött
Nästa missuppfattning är att mjölksyra, eller rättare sagt laktat, är det som gör dig trött och hindrar dig från att bibehålla en hög intensitet (1). Det är snarare tvärtom. Laktat bildas för att vi snabbt ska kunna producera mycket energi och gör det möjligt för oss att utföra ett högintensivt arbete.
Missuppfattningen grundar sig i felaktigt dragna slutsatser av att höjda laktatnivåer i blodet korrelerar med muskeltrötthet. Det gäller dock att skilja på en korrelation och ett orsakssamband. För även om laktat korrelerar med muskeltrötthet har man inte kunnat visa att det är laktatet som orsakar muskeltröttheten.
Laktatproduktion bör ses som något positivt
Maten vi äter innehåller energi i form av kolhydrater, fett och protein. I kroppen kan dessa brytas ner och omvandlas till adenosintrifosfat (ATP), vilket används som energikälla i musklerna. Vi kan dock bara lagra små mängder ATP i kroppen och måste därför ständigt bilda nytt ATP.
När vi utför ett högintensivt arbete krävs att vi snabbt kan skapa mycket ATP. Detta sker med hjälp av aeroba och anaeroba energisystem, vilka producerar energi med respektive utan syre.
Vårt aeroba energisystem kan på ett energieffektivt sätt producera mycket energi till de arbetande musklerna genom att använda både kolhydrater och fett som energikälla. Det är därför primärt detta system som nyttjas till vardags och vid lågintensiv fysisk aktivitet. Nackdelen är att det aeroba energisystemet är förhållandevis långsamt.
När vi ska utföra ett högintensivt arbete behöver vi en stor och snabb energiproduktion. Trots att det aeroba energisystemet jobbar så snabbt det kan, mäktar det inte med att täcka energibehovet. Det anaeroba energisystemet, som vid vardagssysslor bara producerar en bråkdel av den energi musklerna behöver, utnyttjas därför i större utsträckning ju mer intensivt musklerna arbetar. Förutom energi till de arbetande musklerna, blir laktat en av slutprodukterna vid anaerob glykolys, där kroppen bryter ner glukos för att producera energi.
Att vi bildar laktat genom det anaeroba energisystemet ska däremot inte ses som något negativt. Det är snarare en nödvändighet för att vi ska kunna utföra högintensiva arbeten. Nackdelen med det anaeroba energisystemet är snarare att det inte är lika energieffektivt som det aeroba systemet.
Faktum är att små mängder laktat i princip alltid bildas när kroppen producerar energi. I vardagen och vid lågintensiva aktiviteter gör sig kroppen däremot av med de små mängder laktat som bildas. Laktat används bland annat som energisubstrat genom aerob energiproduktion i andra muskler, hjärtat eller hjärnan. Alternativ tas laktatet upp av levern som gör om det till glukos, som sedan kan användas som energisubstrat.
I vila kan laktatnivåerna i blodet variera mellan 0,3–2 mmol/L. Vid ett högintensivt arbete som varar mellan 45-120 sekunder kan blodlaktatnivåerna däremot stiga upp till 25 mmol/L (2).
Inom idrotter där man arbetar på en hög intensitet under lång tid är det viktigt med en välutvecklad anaerob energiproduktion. Ett exempel på detta är 400 och 800 meter där man springer i en hög hastighet under hela loppet (3). Då sker en stor anaerob energiproduktion vilket resulterar i höga nivåer av laktat men gör det samtidigt möjligt för sprintern att bibehålla den höga hastigheten. Förmågan att bilda höga nivåer av laktat kan därför ses som något positivt (4).
Det är inte laktat som orsakar den smärtsamma upplevelsen
Huruvida laktat orsakar smärta är något forskare har undersökt genom infusion av laktat i musklerna (5). Forskarna fann att en infusion av höga nivåer av laktat inte orsakade någon smärtsam sensation i musklerna. Inte heller separata infusioner av vätejoner eller ATP resulterade i något smärtsamt stimuli.
När deltagarna fick en infusion innehållande en kombination av laktat, vätejoner och ATP upplevde de däremot både en smärta och trötthetskänsla i musklerna. Forskarna kunde dessutom påvisa ett tydligt dos-responsförhållande, där högre nivåer gav ett större svar.
En infusion med nivåer av laktat, vätejoner och ATP motsvarande koncentrationen i vilande muskler gav inget sensoriskt stimuli. Infusionen av nivåer motsvarande måttlig uthållighetsträning gav däremot en betydande trötthetskänsla, medan en infusion av nivåer motsvarande intensiv träning gav starkare trötthetskänsla och viss smärta. Ännu högre nivåer, vilket uppnås vid intensivt muskelarbete med lokal syrebrist, orsakade mer smärta men ingen ytterligare trötthetskänsla.
Att på konstgjord väg återskapa den kemiska miljön som råder i en hårt arbetande muskel verkar med andra ord resultera i såväl en trötthetskänsla som smärta. Att hävda att laktat är ensam orsak till detta är dock som mest en sanning med modifikation.
Referenser
- Cairns SP. Lactic acid and exercise performance : culprit or friend? Sports Med. 2006;36(4):279–91.
- Jacobs I. Blood lactate. Implications for training and sports performance. Sports Med. 1986;3(1):10–25.
- Duffield R, Dawson B, Goodman C. Energy system contribution to 400-metre and 800-metre track running. J Sports Sci. mars 2005;23(3):299–307.
- Green S, Dawson B. Measurement of anaerobic capacities in humans. Definitions, limitations and unsolved problems. Sports Med. maj 1993;15(5):312–27.
- Pollak KA, Swenson JD, Vanhaitsma TA, Hughen RW, Jo D, White AT, m.fl. Exogenously applied muscle metabolites synergistically evoke sensations of muscle fatigue and pain in human subjects. Exp Physiol. februari 2014;99(2):368–80.
