Ännu en studie visar att det inte går att lita på människor som får rapportera sin fysiska aktivitet via frågeformulär.

Den allmänna rekommendationen för aerob fysisk aktivitet är 150 minuter per vecka med måttlig intensitet, exempelvis rask promenad, eller 75 minuter med hög intensitet (1). Det här är rekommendationer som många inte lever upp till samtidigt som den fysiska inaktiviteten har blivit ett allt större problem (2).

För att ta reda på hur mycket folk rör på sig används ofta olika frågeformulär (Physical Activity Questionnaire, PAQ) där man via frågorna kan få en uppfattning om hur deltagarnas dagar ser ut i avseende på den fysiska aktiviteten och inaktiviteten. Att frågeformulären är en dålig metod är något jag skrivit om tidigare där det till och med gått så långt att en del forskare menar att metoden borde slopas helt och hållet (3).

Frågeformulär vs objektiva mått

En nyligen publicerad artikel ville undersöka hur bra tre vanligt förekommande frågeformulär (IPAQ, RPAQ och EPIC-PAQ) stämmer överens med objektiva mått gällande fysisk aktivitet (4). Till studien rekryterades 1713 personer från nio länder med omkring 200 personer från varje land. 

Det objektiva måttet utgjordes av mättes med en apparat som registrerade både puls och rörelse medan det subjektiva måttet alltså var tre olika frågeformulär. Deltagarnas aktivitetsnivå mättes objektivt vid två tillfällen med fem månaders mellanrum där deltagarna skulle använda apparaten under minst 4 dagar. Detta jämfördes sedan med deltagarnas svar på frågeformulären som besvarades i samband med den andra objektiva mätningen.

Syftet var att undersöka hur bra sensitivitet och specificitet frågeformulären hade i vad gäller att kategorisera deltagarna som aktiva eller inaktiva. Gränsen för detta drog man vid den allmänna rekommendationen på 150 minuter fysisk aktivitet med måttlig intensitet. 

Bristande sensitivitet och specificitet

När man jämförde de objektiva måttet mot vad deltagarna svarat i sina frågeformulär såg man att IPAQ och RPAQ hade en hög specificitet men en låg sensitivitet. Enkelt förklarat var frågeformulären bra på att identifiera personer som fysiskt aktiva medan frågeformulären var dåliga på att identifiera personer som fysiskt inaktiva. I förlängningen innebar detta att frågeformulären identifierade för många som fysiskt aktiva.

Vad gäller EPIC-PAQ var resultatet det omvända. Här var sensitiviteten bättre än specificiteten vilket innebar att frågeformuläret istället underskattade antalet fysisk aktiva.

Det går inte att lita på frågeformulär

Det här är alltså ytterligare en studie som visar att deltagarnas självrapportering av fysisk aktivitet inte går att lita på. Som jag varit inne på tidigare är det inte konstigt att metoderna har stora felmarginaler när det man i efterhand ska försöka minnas precis vad man har gjort. Speciellt inte när en del formulär avser väldigt långa perioder. 

IPAQ avser mäta den fysiska aktiviteten senaste veckan och RPAQ den senaste månaden medan frågorna i EPIC-PAQ syftar till att kartlägga den fysiska aktiviteten under senaste året. Även om det objektiva måttet i den här studien bara mätte två korta perioder under det senaste halvåret är det därför ändå rimligt att det ger en mer rättvis bild av verkligheten än frågeformulären. Däremot hade såklart en längre mätperiod varit ännu bättre.

Trots att frågeformulär är en väldigt lätt och billig metod att använda borde vi se oss om efter andra sätt att samla in data. Även om metoden gör det lätt att samla in en stor mängd data från många deltagare verkar det i väldigt stor utsträckning gå ut över studiernas tillförlitlighet.