Detta inlägg syftar till att ge en grundläggande kunskap om hur våra muskler är uppbyggda. Framöver kommer det dyka upp inlägg som kräver en viss förståelse för musklernas uppbyggnad och funktion. Vid dessa tillfällen kan det vara bra med ett mer grundläggande inlägg som detta, även om inlägget i sig också är intressant.
Muskeltyper
Generellt kan man säga att det finns tre olika typer av muskulatur, nämligen glatt muskulatur, hjärtmuskulatur och skelettmuskulatur. Dessa tre skiljer sig från varandra både i uppbyggnad, metabolism och funktion.
Den glatta muskulaturen kan vi inte styra själva utan den styrs istället av det autonoma nervsystemet. Glatt muskulatur har bland annat till uppgift att genom peristaltiska muskelrörelser föra fram maten i mag-tarmkanalen samt att justera blodtrycket, genom dilation och konstriktion av blodkärlen.
Hjärtmuskulaturen finner vi såklart i hjärtat. Hjärtmuskulaturen kan vi inte heller kontrollera själva utan den kontrollerar sig själv via den ”inneboende” rytmen samt genom påverkan av nervsystemet och det endokrina (hormonella) systemet.
Slutligen har vi då skelettmuskulaturen vilken, till skillnad från övrig muskulatur, är viljestyrd. Skelettmuskulaturen kan även kallas tvärstrimmig muskulatur och det namnet kommer från hur den ser ut när man ser på muskeln i mikroskop. Det är även skelettmuskulaturen jag kommer behandla i resten av texten.
På bilden ovan kan vi se skelettmuskulatur, glatt muskulatur respektive hjärtmuskulatur.
Skelettmuskulaturens uppbyggnad
Generellt är musklerna belägna mellan två skelettben och fäster i dessa med en muskelsena. Den minst rörliga delen benämns oftast som muskelns ursprung medan den mer rörliga delen är dess fäste. Mellan dessa har vi själva muskelbuken.
Muskelbuken är omgiven av en fascia (bindväv) som kallas för epimysium. Innanför denna ligger det buntar med fasciklar som är omgivna med en fascia som kallas perimysium. Fasciklarna består i sin tur av buntar med muskelfibrer som omges av ett endomysium.
Muskelfibrerna löper inte hela vägen mellan ursprung och fäste utan sträcker sig ungefär 20-60% av muskelns längd. Muskelfibrerna, som även kallas muskelceller eller myocyter, består av myofibriller. Dessa myofibriller kan sedan delas in i sarkomerer som är de sammandragande enheterna som gör att vi kan kontrahera musklerna.
Muskelfibrernas uppbyggnad
Varje muskelfiber omges av ett plasmamembran som kallas plasmalemma och fungerar som muskelfibernas cellmembran. Plasmalemman är ibland synonymt med sarkolemma men den består även av ett basalmembran.
Innanför sarkolemman, mellan myofibrillerna, finns en vätska som kallas för sarkoplasma. I denna vätska hittar vi bland annat proteiner, glykogen, fett och andra nödvändiga ämnen för cellens funktion och överlevnad. I sarkoplasman transporteras syre med hjälp av myoglobin vilket är musklernas motsvarighet till hemoglobin. Inne i sarkoplasman är även mitokondrierna och ribosomerna belägna.
Runt myofibrillerna finns det något som kallas T-tubuli (transversa tubuli) och det är ett kanalsystem som går från sarkolemman och ner till det sarkoplasmatiska retiklet (SR). SR är också ett kanalsystem och tillsammans är dessa viktiga för att vi ska kunna aktivera sarkomererna.
Sarkomerernas uppbyggnad
Sarkomererna består i sin tur av två enheter (filament), ett myosinfilament och ett aktinfilament. Det är när myosinhuvudena greppar tag i aktinfilamenten och drar dessa mot varandra som vi kontraherar muskeln (se bild nedan).
Myofibrillerna är som sagt uppbyggda av flera sarkomerer som ligger på rad efter varandra. Mellan sarkomererna finns det något som kallas för Z-band och det är i dessa aktinmolekylerna fäster.
Bilden ovan beskriver hur muskeln är uppbyggd av små myofibriller som består av myosin- och aktinfilament. Vid en kontraktion greppar myosinet tag i aktinfilamenten och drar dessa mot varandra.
Slutord
Den här texten syftade till att öka förståelsen för musklernas uppbyggnad för att på så sätt kunna tillgodogöra sig övriga texter här på sidan.
Förhoppningsvis har du nu fått en överskådlig bild av hur musklerna är uppbyggda samt vad som händer när vi kontraherar musklerna.
Om du vill fördjupa dig mer i ämnet kan jag rekommendera någon av böckerna nedan.
Referenser
Människans fysiologi. Olav Sand, Øysten V. Sjaastad, Egil Haug
Physiology of sport and exercise. W. Larry Kenney, Jack Wilmore, David Costill
