Hem

Med en befolkning som fortsätter att bli fetare är det av stort intresse att försöka förstå sig på våra matvanor och vilka faktorer som påverkar hur mycket vi äter. En sådan är hur mycket av det vi tar för oss på tallriken som vi faktiskt äter upp.


Senaste åren har crossfit varit den stora snackisen i styrketräningskretsar. Vilket har varit både på gott och ont. Något de allra flesta ändå verkar vara överens om är att crossfit är roligt. I det här inlägget tänkte jag gå igenom en studie där man låtit jämföra crossfit med en kombination av traditionell konditions- och styrketräning vid viktnedgång, både resultatmässigt och i avseende på hur roliga träningsformerna är.


Kompressionskläder används av atleter både för att förbättra prestationen och snabba på återhämtningen. Att tillverkarna höjer sina produkter till skyarna är föga förvånande men i det här fallet verkar det faktiskt vara befogat. Nyligen publicerades en studie där man undersökt hur återhämtningen påverkas när man använder kompressionskläder efter ett styrketräningspass, med positiva resultat.


Vad vi äter och hur mycket vi äter påverkas av mer än smaken och hur hungriga vi är. Vi påverkas av färger, texturen, omgivningen och mycket mer. När vi äter på restaurang påverkas vi även av hur menyn är konstruerad och hur rätterna presenteras.


Foam rollern är ett träningsredskap som varit extra populärt under senaste åren som mer eller mindre fått en självklar plats i standardutrustningen på gymmen. Syftet är oftast att mjuka upp kroppen och öka rörligheten men den stora frågan är om det fungerar?


Man brukar säga att frukosten är dagens viktigaste måltid och det är inte ovanligt att någon påstår att det är viktigt att äta frukost om man vill gå ner eller bibehålla sin vikt. I det här inlägget kommer jag ta upp en nyligen publicerad studie på området. Dessutom redogör jag lite kort varför tidigare forskning inte är fullt tillförlitlig.


Nyligen publicerades en studie där man undersökte om konditionsträning kunde öka smärttröskeln och smärttåligheten. Det är ett område som fortfarande är ganska oklart men den här studien ger forskningen en knuff i rätt riktning.


Det här inlägget handlar om hur du ska genomföra uppvärmningen inför en maxprestation. Mer specifikt kommer jag gå igenom en del av uppvärmningen som ofta glöms bort, nämligen den generella uppvärmningen. Den del som faktiskt värmer upp kroppen och som har stor inverkan på din maximala styrka.


Jag är nog inte ensam om att under min uppväxt ha blivit matad med uppmaningar om att jag måste stretcha för att inte skada mig. Den tredje delen i artikelserien om stretching handlar därför om huruvida stretching fungerar som skadeprevention. Jag kommer gå igenom vad forskningen har visat och sedan avsluta med att ge några tips på vad man kan tänka på för att undvika skador med hjälp av stretching.


Stretching har av någon anledning blivit tillskriven många olika egenskaper, såväl positiva som negativa, som sedan undersökts i studier med varierade resultat. Ett exempel på detta är att stretching sägs minska träningsvärken efter fysisk aktivitet.