Hem

Kompressionskläder används av atleter både för att förbättra prestationen och snabba på återhämtningen. Att tillverkarna höjer sina produkter till skyarna är föga förvånande men i det här fallet verkar det faktiskt vara befogat. Nyligen publicerades en studie där man undersökt hur återhämtningen påverkas när man använder kompressionskläder efter ett styrketräningspass, med positiva resultat.


Vad vi äter och hur mycket vi äter påverkas av mer än smaken och hur hungriga vi är. Vi påverkas av färger, texturen, omgivningen och mycket mer. När vi äter på restaurang påverkas vi även av hur menyn är konstruerad och hur rätterna presenteras.


Foam rollern är ett träningsredskap som varit extra populärt under senaste åren som mer eller mindre fått en självklar plats i standardutrustningen på gymmen. Syftet är oftast att mjuka upp kroppen och öka rörligheten men den stora frågan är om det fungerar?


Man brukar säga att frukosten är dagens viktigaste måltid och det är inte ovanligt att någon påstår att det är viktigt att äta frukost om man vill gå ner eller bibehålla sin vikt. I det här inlägget kommer jag ta upp en nyligen publicerad studie på området. Dessutom redogör jag lite kort varför tidigare forskning inte är fullt tillförlitlig.


Nyligen publicerades en studie där man undersökte om konditionsträning kunde öka smärttröskeln och smärttåligheten. Det är ett område som fortfarande är ganska oklart men den här studien ger forskningen en knuff i rätt riktning.


Det här inlägget handlar om hur du ska genomföra uppvärmningen inför en maxprestation. Mer specifikt kommer jag gå igenom en del av uppvärmningen som ofta glöms bort, nämligen den generella uppvärmningen. Den del som faktiskt värmer upp kroppen och som har stor inverkan på din maximala styrka.


Jag är nog inte ensam om att under min uppväxt ha blivit matad med uppmaningar om att jag måste stretcha för att inte skada mig. Den tredje delen i artikelserien om stretching handlar därför om huruvida stretching fungerar som skadeprevention. Jag kommer gå igenom vad forskningen har visat och sedan avsluta med att ge några tips på vad man kan tänka på för att undvika skador med hjälp av stretching.


Stretching har av någon anledning blivit tillskriven många olika egenskaper, såväl positiva som negativa, som sedan undersökts i studier med varierade resultat. Ett exempel på detta är att stretching sägs minska träningsvärken efter fysisk aktivitet.


Jag tror de allra flesta någon gång fått höra att man äter mindre om man äter långsamt. Eller kanske snarare att man måste äta långsamt för att man ska hinna känna att man blir mätt. Det är heller inte ovanligt att det rekommenderas som strategi för personer som vill gå ner i vikt. Nyligen kom en meta-analys som sammanställde tidigare forskning som undersökt hur hastigheten på ätandet påverkade både mängden mat vi stoppar i oss och hur det påverkar mättnaden.


Under de senaste åren har det blivit en allt vanligare föreställning att stretching skulle hämma prestationsförmågan. Av den anledningen hade jag i denna del tänkt redovisa hur forskningsläget ser ut i avseende på stretching och prestationsförmåga och kommer bland annat gå igenom om det skiljer sig mellan olika stretchingmetoder.