Hälsenan, även kallad akillessenan, är kroppens starkaste sena och utgör vadmuskulaturens (soleus och gastrocnemius) gemensamma distala sena. En hälseneruptur uppstår vanligtvis inom explosiva idrotter som innehåller mycket hopp, sprinter och riktningsförändringar. Hälsenerupturer är vanligast bland motionsidrottare och framför allt män i 40-årsåldern.
En typisk skademekanism är en snabb riktningsförändring där foten snabbt dorsalflekteras och således sätter sträck på hälsenan. Ett klassiskt exempel är vid tennis, squash och badminton där den spelaren har tagit något steg bakåt och snabbt ska skjuta ifrån framåt.
Även om det förekommer partiella rupturer av hälsenan så är dessa ovanliga. En hälseneruptur uppkommer som regel utan förvarning även om en del har haft en tendinopati eller annan värk kring hälsenan.
Symtom vid hälseneruptur
Akut smärta i hälsenan. Många berättar att de har hört en smäll eller ett knäppande ljud i samband med rupturen. Det är även vanligt att den skadade upplever att någon har slagit dem över hälsenan. Den skadade har ofta svårt att gå på foten och har framför allt svårt att gå upp på tå. Vid palpation går det ofta att känna en grop i hälsenan och att hälsenan inte sitter ihop. Området svullnar upp och blir missfärgat av den efterföljande blödningen.
Rehabilitering efter en hälseneruptur
En hälseneruptur kan behandlas konservativt eller med kirurgi och är ett debatterat område. För idrottare är det däremot vanligare med kirurgi där akillessenan sutureras (sys ihop). Första två veckorna, oavsett operation eller konservativ behandling, gipsas foten för att hälsenan ska börja läka ihop. Därefter byts gipset ut till en ortos/stövel som ska användas i ca 4-6 veckor. Under tiden kan lättare rörlighetsträning och muskelaktiveringsträning påbörjas.
Efter behandlingen med ortos/stövel fortsätter rehabiliteringen med utökad rörlighetsträning och styrketräning. Första veckorna är en vanlig rekommendation att använda kilklackar för att hälsenan inte ska blir för lång när den läker ihop. Av samma anledning bör stretching av hälsenan undvikas första fyra veckorna.
Det är viktigt att komma ihåg att belastningen på hälsenan ökar av både den yttre belastningen och hastigheten i rörelserna. Tåhävningar kan således bli mer påfrestande för hälsenan både genom att utföra tåhävningarna på ett ben eller genom snabbare rörelser. Det första steget är att återfå styrkan i vadmuskulaturen och därefter kan explosiva rörelser som löpning och vristhopp läggas in i rehabiliteringen. Rehabperioden efter en akillesruptur är lång och du får räkna med att det tar tre till fyra månader innan du kan börja jogga och åtminstone fyra till sex månader innan du kan återgå till idrotter som fotboll, innebandy eller badminton.
