Kroniskt kompartmentsyndrom i underbenet är ett syndrom som orsakas av ett ökat tryck i kompartmenten/muskellogerna. På engelska kallas kronisk kompartment för chronic exertional compartment syndrome vilket är ett talande namn då det beskriver hur besvären uppstår i samband med aktivitet. Besvären är vanligast bland idrottare som ägnar sig åt repetitiv belastning där underbenet får arbeta intensivt, exempelvis löpare, fotbollsspelare och dansare men är även vanligt bland militärer.
Orsaken till besvären är alltså ett ökat tryck i kompartmenten. Det ökade trycket uppkommer i samband med fysisk aktivitet då muskelvolymen ökar till följd av ökad blodgenomströmning och vätskeansamling. Den ökade volymen medför ett ökat tryck på blodkärlen och i sin tur en försämrad tillförsel av syrerikt blod och bortförsel av syrefattigt blod. Det höga trycket skapar en ischemisk smärta och/eller en neurogen smärta på grund av trycket på nerverna.
Symtom vid kroniskt kompartmentsyndrom
Symtomen varierar till viss del beroende på vilken eller vilka kompartment som drabbas vi kroniskt kompartmentsyndrom. Övergripande symtombild är en successivt ökad smärta i samband med aktivitet som snabbt försvinner vid vila. Vid undersökning i vila har den drabbade i regel inga symtom.
Den drabbade kan ofta beskriva i vilket kompartment det ökade trycket uppstår utifrån var hen förlägger smärtan och stelheten. Vid aktivitet är det aktuella kompartmentet ofta ömt vid palpation. Vid mer uttalade besvär förekommer domningar och muskelsvaghet. Nedan följder typiska symtom för respektive kompartment:
- Anteriora (främre) muskelkompartmentet: Smärta anterolateralt (framsida, utsida) i samband med aktivitet.
- Laterala muskelkompartmenetet: Parestesi (domningar) utmed den ytliga peroneusnervens utbredningsområde på fotens ovansida.
- Djupa bakre muskelkompartmentet: Smärta posteromedialt (baksida, insida) utmed smalbenet.
- Ytliga bakre muskelkompartmenetet: Symtom från det här kompartmentet är väldigt ovanligt.
Undersökning och diagnostik vid kroniskt kompartmentsyndrom
Förutom patientens beskrivning av besvären ställs diagnosen utifrån att musklerna är spända och ömma efter aktivitet, i regel löpning. Diagnosen kan därefter bekräftas med tryckmätning av det aktuella muskelkompartmentet i samband med aktivitet.
Rehabilitering vid kroniskt kompartmentsyndrom
Den initiala rehabiliteringen består av vila från den provocerande aktiviteten under en period på upp till tre månader. Under tiden kan idrottaren utföra alternativ träning. En annan vanlig rekommendation är stretching och massage av underbensmuskulaturen för att minska på spänningarna. Dessutom bör idrottaren se till att använda skor med bra dämpning och eventuellt prova ut speciella sulor/ilägg för att korrigera eventuella felställningar.
Vid misslyckad konservativ behandling kan det bli aktuellt med ett kirurgiskt ingrepp där muskelfascian öppnas upp. Prognosen är i regeln god efter en operation. Idrottaren förväntas vara tillbaka i aktivitet 6-8 veckor efter operationen om den post-operativa rehabiliteringen med rörlighetsträning och styrketräning av underbensmuskulaturen har utförts på ett adekvat sätt.
