Löparknä (Runner’s knee) är en av de vanligaste orsakerna till smärta på utsidan av knät. Löparknä, eller iliotibial band friction syndrome, är en överbelastningsskada men den exakta orsaken till besvären är inte helt klarlagd. Den klassiska förklaringen till löparknä är att iliotibialbandet glider över den laterala epikondylen (knölen på utsidan av knät) vid upprepade tillfällen och därmed skapar en irritation och inflammation i senan. Andra möjliga förklaringar är att det är slemsäcken eller fettkudden på utsidan av knät som är irriterad och smärtar. Löparknä förekommer inte bara bland löpare utan är även vanligt inom cykling, fotboll, ishockey och basket. 

Symtom vid löparknä

  • Smärta på utsidan av knät i området kring den laterala epikondylen
  • Smärtan uppkommer i samband med aktivitet och är i regel mer påtaglig vid löpning på doserade underlag och i backar eller vid trappgång
  • Smärtan är ofta mest uttalad i början av aktiviteten och dagen efter aktivitet men kan avta under aktivitet i takt med att du värmer upp 

Rehabilitering vid löparknä

Det finns en del studier som tyder på att biomekaniska faktorer påverkar risken att drabbas av löparknä men det ska sägas att forskningen är tvetydig. Benlängsskillnad, högt fotvalv, hjulbenthet och supinerat löpsteg är några faktorer som har lyfts fram som ökar risken för löparknä. Den forskning som finns antyder emellertid att träningen bör fokusera på att stärka höftmuskulaturen, framför allt abduktorerna, för att minska risken för löparknä och för att minska besvären om du redan har löparknä. 

Det kanske viktigaste vid rehabilitering av löparknä är att minska på den provocerande aktiviteten, oavsett om det är löpning, cykling eller något annat. Det är inte säkert att du helt måste sluta med aktiviteten under rehabperioden men du bör åtminstone anpassa aktiviteten utifrån symtombild. Värktabletter, antiflogistika (NSAID) eller kortisoninjektioner kan hjälpa för att minska smärtan. Dessutom har stretching och foam rolling också använts vid rehabträning som visat sig minska besvären. Den viktigaste komponenten i rehabiliteringen är däremot sannolikt en belastningsmodifiering där du initialt minskar på belastningen och sedan successivt ökar träningsvolymen.

Vid stora besvär där en konservativ behandling har misslyckats kan det vara aktuellt med operation. Även här finns det många olika operationsmetoder att tillgå och är något som ska diskuteras med operatören.

Referenser

  • Iliotibial band syndrome in runners – a systematic review.
  • A Review of Treatments for Iliotibial Band Syndrome in the Athletic Population
  • StatPearls – Iliotibial Band Friction Syndrome