Vad är det egentligen som orsakar kramp och går det att undvika?
Det är få idrottare som klarar sig undan att någon gång under karriären drabbas av muskelkramp. Det är inte bara i samband med idrott man kan drabbas av kramp men det är just den idrottsrelaterade muskelkrampen som ligger i fokus nu. Utifrån en översiktsartikel på området är tanken att redogöra för tänkbara orsaker och lösningar till problemet (1).
Den idrottsrelaterade krampen är en smärtsam spasmisk kontraktion av skelettmuskeln som uppkommer under eller direkt efter muskulärt arbete (2). Hur långvarig och intensiv muskelkrampen är varierar från mindre kramper som går över av sig själv på enstaka sekunder till kraftfulla sammandragningar som varar flera minuter. Krampen i sig är smärtsam men kan även orsaka en muskelvärk som kvarstår flera timmar och upp till några dagar efter att krampen gått över.
När uppstår muskelkramp?
Svårigheten med kramp är att vi inte vet vad som orsakar krampen och att vi i regel inte kan förutspå när det kommer inträffa. Det kan uppstå i början av en aktivitet eller efter långvarig aktivitet samt både direkt efter avslutat aktivitet och flera timmar därefter. Ibland föregås krampen av fascikulationer, det vill säga små ryckningar i musklerna, men ofta finns inga varningstecken.
Kramp associeras kanske främst till fotbollsspelare som i slutet av matchen måste lägga sig ner för att en medspelare ska kunna sträcka ut muskeln för att den ska slappna av. Ett annat exempel är löpare som mot slutet av loppen inte klarar av att springa över mållinjen för att musklerna krampar. Något som ofta lyfts fram som riskfaktor för att drabbas av muskelkramp är att idrottaren tagit ut sig ordentligt, exempelvis genom att ha sprungit längre eller snabbare än vad hen är van vid.
Vad orsakar muskelkramp?
Det finns i huvudsak två förklaringsmodeller till muskelkrampen. En förklaring är att salt- och vätskebalansen i kroppen är rubbad och den andra förklaringen är en onormal aktivering av de motoriska enheterna som leder till en oavbruten kontraktion av muskeln.
Beläggen för att en rubbad salt- och vätskebalans orsakar idrottsrelaterad muskelkramp bygger till stor del på anekdoter och fallstudier med få deltagare. Evidensen blir däremot betydligt mer omfattande om perspektivet breddas och tar hänsyn till studier som utfördes på 1920- och 30-talet på gruvarbetare, byggnadsarbetare och personer med andra fysiskt krävande arbeten.
Utan att gå in på detaljer finns det en del stöd för att en rubbad salt- och vätskebalans kan orsaka muskelkramp. Det stämmer bra dessutom bra in med att kramp ofta uppkommer i samband med långvarig fysisk aktivitet i varma klimat där man svettas mycket. Däremot förklarar det inte hur kramp även kan uppstå i kalla klimat där man svettas minimalt. Saltbalansen och vätskebalansen i kroppen verkar alltså kunna förklara kramp i vissa situationer men det verkar inte vara den enda förklaringen.
Den andra förklaringen är att muskelkramp uppstår till följd av neurologiska faktorer. Hypotesen är att krampen orsakas av en ökad aktivitet i motorneuronen och muskelspolarna samtidigt som Golgi senorgan inhiberas. Muskelspolarna är lokaliserade i muskelbuken och har till uppgift att känna av spänningen i musklerna samt hur muskelns längd förändras vid rörelse. Om muskelspolarna känner av att muskeln håller på att förlängas snabbt kan de få muskeln att kontraheras.
Golgi senorgan ligger i övergången mellan muskel och sena och känner av vilken belastning senan utsätts för. Golgi senorgan har till uppgift att skydda senan från att översträckas eller gå sönder vid alltför hög belastning. När belastningen närmar sig en riskabel nivå skickas signaler från Golgi senorgan till ryggmärgen och inhiberar muskeln från att kontraheras.
När en muskelkramp uppstår är tanken att samspelet mellan muskelspolarna och Golgi senorgan inte fungerar. Vilket ger en ökad aktivering och minskad inhibering som i slutändan leder till den okontrollerade kontraktionen vi kallar för muskelkramp. Exakt varför detta sker är inte klarlagt men tros vara en följd av muskulär trötthet som sedermera resulterar i en krampande kontraktion av muskeln. Studier som genomförts i labbmiljö har kunnat ge visst stöd för att neuronala faktorer kan ligga bakom muskelkramperna men evidensen är sparsam och kan inte förklara varför kramp uppstår i alla situationer.
Figuren ovan visar en föreslagen förklaring till hur muskelkramp kan uppstå till följd av muskeltrötthet. CNS = centrala nervsystemet.
Utifrån rådande evidens kan vi inte säkert säga varför muskelkramp uppstår men sammantaget har vi i dagsläget ingen hypotes som kan förklara varför den idrottsrelaterade muskelkrampen uppkommer. Mer sannolikt är kanske att det finns flera förklaringar. Kanske är det så att en rubbad vätske- eller saltbalans är förklaringen i vissa fall medan neuronala faktorer är förklaringen i andra. Det kan även vara så att förklaringen återfinns i samspelet mellan dessa.
Så kan du förebygga kramp
För att kunna förebygga kramp hade det såklart underlättat om vi hade varit säkra på den bakomliggande orsaken. Det mest klassiska rådet för att förebygga kramp är att dricka och få i sig salt medan stretching är den vanligaste behandlingen för att krampen ska försvinna.
Ett annat vanligt råd både för att förebygga och behandla muskelkramp är att du ska få i dig något som har en stark bitter smak, exempelvis senap, vinäger, quinine, diverse kryddor och örter eller kanske mest klassiskt pickle juice, typ lag från picklad gurka. Bortsett från anekdoter finns det däremot inte så mycket evidens som kan backa upp effekten från den här typen av produkter.
Många interventioner har fokuserat på salt- och vätskebalansen i kroppen och produkter med bitter smak men har alltså visat sig ha begränsad effekt. An annan hypotes är att kramp ska kunna förebyggas genom att aktivera receptorer i munnen, på liknande sätt som du kan skölja munnen med kolhydrater för att förbättra uthålligheten eller att du blir varm i kroppen när du äter chili. Huruvida det går att förhindra eller behandla muskelkramp på ett motsvarande sätt återstår att se.