En nyckelbensfraktur, även kallad klavikelfraktur, uppkommer vanligtvis vid fall på axeln eller vid fall på en utsträckt arm men kan även uppkomma i närkamper med motståndare. En klavikelfraktur sker som regeln i den mellersta tredjedelen men även mer laterala och mediala frakturer förekommer.
Symtom vid en nyckelbensfraktur
En nyckelbensfraktur orsakar en ordentlig smärta. Vid en fraktur sticker vanligtvis den inre delen av nyckelbenet uppåt och den yttre delen pekar nedåt. Vid undersökning är det ofta möjligt att känna frakturen och att den inre delen av nyckelbenet pekar uppåt. Frakturområdet svullnar upp och är ömt vid palpation.
Vid misstanke om nyckelbensfraktur bekräftas alltid diagnosen med en röntgen. Frakturens utseende och lokalisation ligger till grund för den fortsatta behandlingen.
Rehabilitering efter en nyckelbensfraktur
De allra flesta nyckelbensfrakturerna behandlas konservativt. Initialt kan en slynga eller ett åttaförband användas i smärtlindrande syfte men ett åttaförband kan även underlätta för att nyckelbenet ska läka ihop så bra som möjligt.
Nyckelbenet brukar läka ihop av sig själv på 4-6 veckor men det är vanligt att benbitarna överlappar varandra så nyckelbenet blir något kortare och får ett annat utseende. Operation är indicerat om nyckelbenet ser ut att läka ihop med en förkortning på mer än 1-2 centimeter alternativt om benfragmenten riskerar att penetrera huden. Ibland läker frakturen inte ihop och det bildas en pseudoartros (falsk-led), även detta kan behöva åtgärdas med kirurgi. Av ovanstående anledningar är det viktigt att följa upp läkningen av klavikelfrakturen under första veckorna.
Rehabiliteringen efter en klavikelfraktur kan påbörjas så snart smärtan tillåter och initialt ligger fokus på att återfå rörligheten. Styrketräning kan med fördel påbörjas med isometriska kontraktioner och därefter med mer funktionella rörelser. Prognosen efter en nyckelbensfraktur är god.
