Kan man öka uthålligheten i bänkpress genom att värma eller kyla händerna mellan seten?

Idag tänkte jag skriva om två lite annorlunda men samtidigt intressanta studier där man undersökt hur värme och kyla kan påverka muskeluthålligheten (12). Båda studierna är gjorda av samma forskargrupp och upplägget är identiskt förutom att den ena, som gjordes några år tidigare, genomfördes på män medan deltagarna i den senare var kvinnor.

Metod

Deltagarna i studierna, vilka hade några års erfarenhet av styrketräning, fick genomföra ett pass bänkpress vid totalt fyra tillfällen. Det första tillfället var till för att få fram maxvikter och träningsvikter samtidigt som deltagarna skulle få bekanta sig med upplägget. Först genomfördes en maxning med en standardiserad uppvärmning och därefter fick deltagarna köra ett set med max antal repetitioner på 85 % av 1RM.

Vid följande tre tillfällen genomfördes exakt samma upplägg igen med samma vikter och lika många repetitioner. Efter detta skulle deltagarna utföra ytterligare tre set på 85 % med max antal repetitioner. Vid ett tillfälle fick deltagarna träna på som vanligt men vid de övriga två fick deltagarna antingen kyla eller värma händerna i en speciell maskin mellan seten på 85 %. Det man ville veta var om kylan eller värmen kunde påverka hur många repetitioner deltagarna kunde göra under dem tre sista seten.

Med en Rapid Thermal Exchanger, RTX, ovan fick deltagarna värma eller kyla händerna i 2.5 minut mellan seten på 45 respektive 10° C.

Resultat

I den första studien som genomfördes på män visade det sig att antalet repetitioner och totalvolymen ökade när händerna hade kylts ner mellan seten. Att värma händerna mellan seten gav däremot ingen effekt även om man utifrån resultatet kan se några mindre tendenser.

Tittar vi istället på den senare studien gjord på kvinnor visade det sig att både kyla och värme kunde öka antalet repetitioner och totalvolymen signifikant jämfört med placebo. 

Diskussion

Till att börja med kan vi konstatera att man genom att kyla händerna mellan seten kan öka muskeluthålligheten i bänkpress hos både män och kvinnor. Effekten verkar vara likvärdig mellan könen då båda ökade totalvolymen med ungefär 30 procent. Däremot var det bara kvinnorna som visade någon effekt av att värma händerna mellan seten, en effekt som dessutom var lika stor som efter kylningen av händerna.

Varför det här fungerar och varför resultaten skiljde sig åt mellan kvinnor och män vet man inte riktigt. Det finns däremot en del teorier som skulle kunna förklara hur uppvärmning och nedkylning av kroppsdelar som inte ens deltar i arbetet kan öka muskeluthålligheten. Jag tänkte förklara dessa i grunda drag.

Central governor model är en teori som säger att hjärnan kontrollerar hur hårt och hur länge vi kan utföra ett fysiskt arbete. Om den centrala guvernören (hjärnan) känner att vi exempelvis snart har förbrukat all energi eller att vi genom att fortsätta arbeta kommer utsätta kroppen för fara kommer den att sänka kroppens förmåga att arbeta. Det här är en väldigt intressant teori och det finns många exempel där det faktiskt verkar rimligt, ett sådant har jag skrivit om tidigare. Dess svaghet är att man inte lyckats hitta någon egentlig guvernör och att slentrianmässigt säga hjärnan håller inte riktigt.

Central governor model är dock bara början på förklaringen till varför resultatet blev som det blev. Hjärnan registrerar såklart inte bara vad som händer i muskulaturen utan tar även in information från andra receptorer, exempelvis receptorerna som registrerar temperaturen. Den andra delen av förklaringen ligger i portteorin. Den teorin beskriver hur olika nerver delar synaps och att en smärtsignal kan konkurreras ut om en annan signal tar upp den synapsen. 

Om du exempelvis ramlar och slår knäet skickas signaler vilka tolkas av hjärnan att det gör ont. Om du då blåser på knäet kommer detta kunna konkurrera ut signalerna och smärtan minskar. På samma sätt tänker man sig att kylan och värmen konkurrerar ut signalerna om att musklerna är trötta. 

Vidare har man sett att kvinnor är mer smärtkänsliga och att kvinnor har fler termoreceptorer (receptorer som registrerar temperaturskillnader) vilket forskarna menar skulle kunna förklara varför värmen fungerade för kvinnorna men inte för männen. Det är värt att poängtera att vi egentligen inte kan förklara resultaten i studien men det här är alltså forskarnas egen tolkning av resultaten utifrån etablerad kunskap och befintliga teorier.

Det är tveksamt om det här har någon effekt i praktiken hos friska individer. Dels för att en värmereglerande maskin likt den som användes i studierna inte finns tillgänglig men även för att en ökad träningsvolym inte nödvändigtvis är bättre. Risken är att volymen blir för stor och då i princip bara förlänger återhämtningstiden. Om målet är att göra så många repetitioner som möjligt på tävling är det möjligt att det skulle ha en praktisk effekt men det är ingen vi kan säga utifrån den här studien. 

Det finns en hel del studier kvar att göra innan man till fullo kan förstå och förklara den här typen av resultat men jag tycker det är två intressanta studier som belyser hur komplex kroppen är.