Rotatorkuffsrupturer drabbar ofta motionärer och idrottare i medelåldern, framför allt de som ägnar sig åt kastidrotter. Både totala och partiella rupturer förekommer och mest drabbad är supraspinatussenan. Skadorna uppkommer till följd av upprepad belastning som skapar mikrorupturer som senare kan leda till en totalruptur.
Symtom vid rotatorkuffsruptur
Den skadade är i regel över 40 år och har en historik med smärta kring axeln. Den drabbade har ofta ägnat sig åt en idrott där rotatorkuffen belastas i stor omfattning, exempelvis kastidrotter eller racketsporter.
Vid en skada på rotatorkuffen klagar patienten främst på smärta i samband med aktivitet. Ett annat klassiskt symtom är att patienten inte kan sova på axeln. Vid undersökning har patienten ofta positiva tecken på impingement och varierande grad av styrkenedsättning beroende på graden av skada. Vid en rotatorkuffsruptur är det väldigt vanligt med ett positivt painful arc med smärta vid från ca 70-130 grader abduktion.
Rehabilitering vid skada på rotatorkuffen
För mindre skador på rotatorkuffen är konservativ rehabiliteringen den primära behandlingen. Den konservativa rehabiliteringen utgår ifrån samma principer som rehabiliteringen vid subakromiellt smärtsyndrom. Hos yngre idrottare som ådrar sig en total eller partiell rotatorkuffsruptur blir det ofta aktuellt med en kirurgisk åtgärd. Det finns däremot ingen konsensus kring huruvida konservativ rehabilitering eller kirurgiska åtgärder ger bäst effekt (1).
