Skadepyramiden är en modell som beskriver hur skadeförebyggande insatser ska prioriteras.
Att hålla spelarna skadefria är, eller åtminstone borde vara, ett primärt mål för alla klubbar. Speciellt eftersom få skador leder till bättre resultat både för individuella idrottare och idrottslag. Hur skadepreventionen ska gå till för att vara så effektiv som möjligt är emellertid svårare att svara på. Skadepreventionspyramiden kan då vara till hjälp för klubbarna att se över vilka faktorer som påverkar skaderisken och hur man ska hantera respektive faktor.
Spelarrekrytering
Det som i grund och botten avgör om en spelare råkar ut för en idrottsskada eller inte är såklart huruvida spelaren exponerar sig för idrotten. Hur stor risken sedan blir beror på om spelaren i fråga klarar av att utföra idrotten på ett adekvat sätt. Att värva en spelare som inte är tillräckligt bra tränad eller ens passar in i laguppställningen och taktiken kommer göra det betydligt svårare att undvika skador. Dessutom är en tidigare skada en riskfaktor för en ny skada så vill man hålla nere skadestatistiken är det också något att hålla ögonen på.
Värvningen av vissa spelartyper kan påverka hur tränaren väljer att förändra taktiska komponenter men kan även påverka lagsammanhållningen och attityder inom gruppen. Även dessa faktorer utgör därmed grunden för hur skadepreventionen kommer fungera i slutändan.
Belastningsmonitorering
En annan väldigt grundläggande faktor som till väldigt stor del påverkar skaderisken är belastningen som spelarna utsätts för. Som jag skrev inledningsvis är exponeringen för idrotten vad som i grund och botten avgör huruvida spelaren råkar ut för en skada eller inte. Det är däremot inte så enkelt som ett dos-responsförhållande mellan exponering och antal skador. Med rätt belastning kommer du nämligen minska skaderisken trots en hög exponering.
I tidigare inlägg har jag bland annat beskrivit hur match- och träningsbelastningen påverkar skaderisken och att en hög träningsbelastning och sprintlöpning kan minska skaderisken. Det är med andra ord viktigt att spelarna belastas på rätt sätt för att hålla nere skadorna.
Fysisk utveckling
Nästa steg i pyramiden handlar om att spelarna ska vara så vältränade som möjligt för att skaderisken ska minimeras. Det här handlar framför allt om att en vältränad spelare är bättre förberedd på belastningen idrotten innebär, både akut i specifika situationer och på sikt i form av kronisk belastning. Det är med andra ord ytterligare en anledning till att spelare som lagt en stabil grund med den fysiska träningen och successivt arbetat mot en hög kronisk belastning kommer ha en minskad skaderisk. Det här ställer höga krav på att hela ledarstaben är kunnig och välorganiserad för att anpassa träningen efter varje enskild spelare.
Rörelsekvalitet
Den fjärde nivån av skadepreventionspyramiden är rörelsekvalitet eller rörelseeffektivitet. Det handlar om att ett effektivt rörelsemönster minskar belastningen samtidigt som det medför att spelaren kan utnyttja sina fysiska färdigheter (exempelvis styrka och kondition) på ett effektivt sätt. Ett effektivt rörelsemönster kan alltså både förbättra prestationsförmågan och minska skaderisken.
Strukturerade skadeförebyggande program
Det finns många exempel på hur skadeförebyggande program så som Knäkontroll och FIFA 11+ samt enskilda övningar som exempelvis Nordic hamstring exercise kan minska antalet skador. En viktig aspekt i sammanhanget är följsamheten, eftersom du får bäst resultat om du utför programmen/övningarna regelbundet.
Programmen är emellertid inte generiska program som kan användas för alla idrotter. Det bästa är därför att utforma ett skadeförebyggande program för just din idrott. Tips på hur du kan gå tillväga med att designa ditt program kan du få i inlägget Skadeförebyggande träning.
Undersökning och rehabilitering av skador
Om olyckan är framme och en spelare drar på sig en skada är det viktigt med en bra undersökning och rehabilitering av skadan för att spelaren inte ska skada sig igen. Då är det framför allt viktigt att kunna göra en korrekt bedömning huruvida skadan är färdigrehabiliterad och om spelaren är redo att återgå till spel. Här är det många faktorer som påverkar hur snabbt en spelare kan vara tillbaka i spel och det finns ofta en stor press på spelaren från ledare, lagkamrater och övrig omgivning att hen ska vara tillbaka så snart som möjligt. I de här fallen är det viktigt att spelare, ledare och vårdgivare har en bra kommunikation för hur rehabiliteringen ska läggas upp och hur stora risker man ska ta för att minska tiden till återgång i spel.
Tur
Den sista nivån i skadepreventionspyramiden är tur. Även om du gör allt som går att göra för att minimera skaderisken och se till att spelarna ska vara förberedda på idrotten går det inte att komma ifrån att man kan ha otur. Det går helt enkelt inte att förbereda sig för alla scenarier. Det man ska vara medveten om är dock att ju bättre skadepreventionen är desto mindre kommer skaderisken att vara och färre skador kommer i sin tur leda till större framgång!
