Näringsdeklarationer, nyckelhålsmärkningar och andra näringspåståenden. Hur påverkar dessa vad vi köper och vilka är mest effektiva för att få konsumenterna att göra mer hälsosamma val?
Utformningen av förpackningar och etiketter är några faktorer som påverkar vad vi slutligen väljer att köpa. Jag har till exempel tagit upp hur vissa etiketter kan påverka försäljningen av sockersötade drycker och hur meny-designen påverkar vad vi väljer att äta.
Även hur näringsvärdet redovisas på förpackningen är avgörande för hur stor inverkan det har på vår konsumtion. Målet med dessa märkningar är konsumenterna ska förstå hur nyttig varan är samt för att jämföra detta med andra produkter. I en kanadensisk studie (1) jämfördes fyra olika typer av märkningar och i vilken utsträckning dessa påverkade vilka produkter konsumenterna till sist valde.
Användbarhet och validitet
Syftet med märkningen är som sagt att på ett lättöverskådligt sätt upplysa konsumenterna om hur nyttig produkten är. Beroende på märkningens utformning kan variera i avseende på användbarhet och validitet. Målet är att märkningen ska vara lätt att använda samtidigt som den på ett rättvist sätt visar hur nyttig produkten i fråga faktiskt är.
I tidigare studier har man sett att den här typen av märkningar kan leda till hälsosammare val så som mer fibrer och mindre socker. I den här studien fokuserade man dock på användbarheten av olika märkningar, alltså hur stor inverkan de hade på konsumenternas val.
Metod
Fyra olika typer av märkningar valdes för undersökningen. (1) %Daily Value, redovisade näringsinnehållet för en portion i procent av det rekommenderade dagliga intaget. (2) Traffic light visar innehållet av fett, mättat fett, socker och salt med hjälp av färgerna i ett trafikljus. (3) NuVal är en märkning framtagen av nutritionister på olika universitet i USA och syftar till att ge en samlad bild av hur nyttig produkten är på en skala mellan 1-100. (4) Den fjärde märkningen, the Heart label, var framtagen för den här studien men motsvarar ungefär den svenska nyckelhålsmärkningen.
All data samlades in med ett test på internet (du kan själv testa det här: http://lnsclab.org/FoodPref/View.html#running) där deltagarna fick fyra alternativ på antingen flingor eller yoghurt. Förutom att näringsvärdet skiljde sig åt mellan produkterna hade de också ett smakbetyg mellan 1-8, på så sätt kunde man se hur avgörande näringsvärdet respektive smaken var för vilken produkt som valdes.
Deltagarna fick välja produkter i olika variationer av det här scenariot både med och utan en tidsbegränsning på 20 sekunder. Det som varierades var smak, hur näringsdeklarationerna redovisades samt om produkterna var sådana som faktiskt finns eller om produkterna bara var svart-vita förpackningar.
Resultat
NuVal hade störst effekt på deltagarna och var signifikant mer effektiv än de övriga tre. Traffic Light var bättre än %DV som var jämnbördig med the Heart label.
Inte helt oväntat tog det längst tid för deltagarna att välja produkt när näringsvärdet redovisades med %DV. The Heart label gick snabbare än Traffic Light och var lika snabb att använda som NuVal. Även om de olika märkningarna tog olika lång tid för deltagarna att använda så fick det ingen effekt på resultatet.
Både smaken och hur produkterna visades hade effekt på deltagarna vilka gärna valde goda produkter samt produkter de kände till.
Diskussion
I enlighet med forskarnas hypotes var det en märkning som gick snabbt att använda och som inte ledde till några konflikter som var den mest effektiva. Till skillnad från %DV och Traffic Light så hade NuVal bara ett värde som berättade för deltagarna hur nyttig produkten ansågs vara. Gemene man har förmodligen svårt att använda %DV och Traffic Light eftersom det kan leda till konflikter mellan nyttiga och mindre nyttiga värden. Exempelvis kan en produkt innehålla lite socker men samtidigt mycket salt. Hur dessa ska viktas mot varandra är nog svårt för många vilket talar emot märkningar med flera variabler.
Tyvärr har dock en märkning som NuVal samtidigt sina brister. I och med att märkningen bara ger en samlad bedömning skulle det rent teoretiskt kunna vara exempelvis stora mängder salt som drar ner värdet i alla produkter du köper, vilket såklart får sina konsekvenser. Samtidigt är det förmodligen bättre att använda en märkning som konsumenterna faktiskt använder snarare än att ha en komplett märkning som är svår att tyda. Dessutom handlade den här studien om användbarheten av märkningarna och det var inte validiteten som undersöktes.
